Barva (Eskilstuna kommun)
Ordet kommer från fornnordiskans borr som betyder träd (barrskog). I en handling från 1257 kallas socknen Barboherret = Barvabornas bygd
Björsund (Strängnäs komun)
Orten nämns första gången 1257 under namnet Biursund. Bjur är troligen det dialektala ordet för bäver.
Fiholm (Eskilstuna kommun)
Godset nämns första gången 1275 under namnet Fyaeholm. Namnet innehåller i första delen en fornsvensk genitivform fea( r) senare utvecklad till fia och fä, alltså ”boskapsholmen”.
Fiholmslöt (Eskilstuna kommun)
Slutdelen löt betyder betesmark. I äldre tid betydde ordet sluttning. Namnet skulle alltså betyda Fiholms betesmark
Fogdö (Strängnäs kommun)
Det tidigaste önamnet innehåller troligen ett fornsvenskt ord ”fodhi” i betydelsen föda, foder och syftar på bördig jord eller frodiga betesmarker. Det äldre Fodö har under tidernas lopp förändrats under inverkan av ordet fogde
Härad (Strängnäs kommun)
Det äldsta namnet är Liviahaeradh. Första delen av ordet kan vara ett gammalt namn på Eksågsån, av fornsvenskans Lif i betydelsen den klibbiga, den slemmiga och liknande. Ordet härad betyder ”bygd”.
Orten nämns i ett dokument 1257 som Liuiaheret.
Jäder (Eskilstuna kommun)
Orten nämns möjligen första gången 1314 under namnet Jaedher. Ordet innehåller fornsvenskans iaedhur i betydelsen kant, rand, som syftar på en mindre långsträckt upphöjning vid kyrkbyn eller på byområdets forntida kantläge vid stranden av Mälaren.
Säby (Barva socken, Eskilstuna kommun)
Sä kommer från fornsvenskans sae i betydelsen sjö. Namnet nämns första gången 1338. Säby är en gård eller en by vid sjön. Sjön är Mälaren som tidigare stod betydligt högre än i dag.
Vansö (Strängnäs kommun)
Sockennamnet har från början gällt en nu (genom landhöjningen) försvunnen ö, en del av det nuvarande Fogdölandet. Första delen av ordet är möjligen genitiv av ett fornsvenskt ord Vander i betydelsen ”den besvärliga, den krokiga” som gällt en nu upptorkad fjärd i Vansö socken.
Vårfruberga (Strängnäs kommun)
Namnet kommer från Vår Fru i betydelsen Jungfru Maria, Jesu moder. Området rymmer en klosterruin, som ursprungligen var klostret ”Den saliga Jungfruns berg” från 1200-talet. Klostret var ett nunnekloster inom cistercienserorden.
Källa: Svenskt ortnamnslexikon utgivet av Språk- och Folkminnesinstitutet i Uppsala 2003
Vill du veta mer om ortsnamn? Här finns mer att läsa! (Institutet för språk och folkminnen)