Örnräkning

Under senare år har observationsplatser funnits från Letälven och norra Vättern i väster, över Hjälmaren och Mälaren fram till Stockholms- och Mörköområdet i öster. Observationsplatser finns därmed i skogs- och myrområden, vid stora och små sjöar, i jordbrukslandskap, i urbana miljöer samt vid en havsvik. Örnräkningens syfte är att övervaka havsörnsbeståndet. Inom det övervakade området finns ett flertal miljöer i vilka havsörnen är mer eller mindre anpassad till att leva i, och som är avgörande för dess fortlevnad. Även kungsörnar noteras under örnräkningarna. Kungsörnar runt Hjälmaren och Mälardalen under vinterhalvåret är främst enstaka individer som födosöker utanför sitt sommarrevir.
I nuläget strävar vi efter att årligen räkna örnar i samma geografiska områden och att med samma metod genomföra räkningarna under samma tid på året mellan samma klockslag. Att samla in data på detta sätt skapar kunskap om havsörnen, inte minst i relation till människan och människans verksamheter.
Numera omfattar örnräkningen årligen cirka 90 observationsplatser och fler än 100 observatörer brukar deltaga. Vissa observationsplatser är publika. Ett stort antal besökare brukar bege sig dit för att få lära sig om samt uppleva den magnifika havsörnen. Studiefrämjandets lokaler i Eskilstuna har under de senaste varit navet för örnräkningarna. Där samlas 15 telefonörer som håller kontakt med observatörerna i fält.
Där finns också administratörer som bland annat informerar samt utför inmatning av data i Artportalen. Allt arbete i samband med örnräkningarna utförs ideellt.

Havsörnens status i Mellansverige

Från att i svunna tider varit fredlös blev havsörnen fridlyst för drygt 100 år sedan. Under förra seklet var havsörnen starkt utsatt för miljögifter som PCB, DDT och kvicksilver. Eftersom örnarna befinner sig högst upp i näringskedjan ansamlades miljögifterna, med misslyckade häckningar som följd. Havsörnen var nära nog utrotad i Hjälmar- och Mälardalen under 1970-talet. Genom stödutfodringar med giftfri föda samt avtagande halter av PCB, DDT och kvicksilver i naturen är nu havsörnens status i Sverige mycket god. Från och med publiceringen av Rödlistade arter i Sverige 2026, är havsörnen inte längre rödlistad och beståndet klassas som livskraftigt. Att denna magnifika art numera är livskraftig är mycket glädjande men minskar inte behovet av att övervaka beståndet.

Örnräkningarnas syfte
Örnräkningens ursprungliga syfte, att bevaka ett hotat havsörnsbestånd och utifrån resultatet utföra stödåtgärder, har nu spelat ut sin roll. För närvarande finns inget behov av stödutfodringar, utan bör närmast ses som oönskade. Örnräkningarnas syfte är numera att övervaka havsörnspopulationen, antalet
havsörnsindivider och åldersfördelningen i populationen. Resultat från örnräkningarna, tillsammans med andra observationer, ger indikationer om ekosystemens tillstånd, till exempel:

• Förekomst av miljögifter såsom PFAS och mikroplaster i ekosystemen, inte minst i de stora sjöarna som utgör vattentäkter för en stor del av Mellansveriges befolkning
• Förekomst av bly i skadskjutet vilt
• Vindkraftverkens inverkan
• Havsörnens tillgång till boplatser, till exempel grova furor
• Havsörnens samexistens med människan, till exempel i jordbrukslandskap och urban miljö
• Havsörnens inverkan på ekosystemen, som toppredator samt som konkurrent med andra predatorer

Örnräkningarnas syfte är även att ha en viktig roll inom folkbildningen och genomförs därmed som medborgarforskning. Kunniga ornitologer som observatörer borgar för tillförlitliga observationer. Vid publika observationsplatser förmedlar observatörerna sin kunskap till besökande allmänhet. Därmed breddas intresset för flora och fauna samt för ideellt arbete inom natur- och miljövård i samhället.

Medverka i arbetet med örnräkning

Du som är intresserad av att medverka under de årliga örnräkningarna är välkommen att kontakta Fältstationen Rördrommen via e-post: info[at]rordrommen.nu.

Områdesindelningar
För att få en uppfattning om havsörnens status i olika miljöer sammanförs örnräkningarnas observationsplatser i åtta områden. Respektive område karakteriseras enligt följande:

Möckeln – Skagern – Toften
Området sträcker sig från sjön Möckeln med Karlskoga och Degerfors i nordväst samt söderut längs Letälvsdalens jordbruksbygd ner till sjön Skagern i väster, över södra Kilsbergens och Vargaviddernas skogs-och myrmarker, till sjöarna Toften och Teen i sydöst.

Unden – Norra Vättern
Området sträcker sig från sjön Unden, som är en av Sveriges förnämsta storrödingsjöar, över Tivedens vidsträckta skogar fram till Vätterns norra delar med Askersund i norr. I Vättern finns bland annat sik, insjölax och vätternröding.

Hjälmaren
Området sträcker sig från Närkeslättens jordbruksbygd i väster med sina grunda sjöar, via Örebro, över Hjälmaren med omkringliggande skogs- och jordbruksmarker samt sjöar, fram till Eskilstuna. Algtilläxten under sommaren medför att sjön årligen blommar.

Kolbäcksån – Svartån
Området sträcker sig från södra bergslagens vidsträckta skogs- och myrmarker ner till Kolbäcksåns och Svartåns dalgångar med dess skogar och jordbruksbygd norr om Mälaren.

Mälaren, väster om Hjulstabron
Området sträcker sig från västra Mälaren med omkringliggande skogar och jordbruksbygder, förbi Torshälla och Västerås, fram till Tosterön, Aspö och Enköpingsnäs, mellan Strängnäs och Enköping. Utefter stränderna finns bitvis stora områden med villabebyggelse och fritidshus. Mälaren får här sitt vatten från ett antal större åar, och är starkt påverkat av tillrinningsområdets jordbruk.

Mälaren, öster om Hjulstabron
Området sträcker sig från Tosterön, Aspö och Enköpingsnäs österut över Mälaren, fram till Lovön i öster. Här finns många öar och vikar med omkringliggande varierande vegetation, jordbruksbygd, lövskog och barrskog. Här finns också stora områden med villabebyggelse och fritidshus. Större tätorter är Södertälje och Bålsta. Vattnet här i östra Mälaren är klarare än i dess västra delar.

Stockholmsområdet
Området sträcker sig från tätortsnära stränder vid Mälaren, över Stockholms stadsbebyggelse österut till havsfjärdar samt en avfallsanläggning strax söder om Stockholm. Hela området har stark urban prägel.

Mörköområdet
Området sträcker sig utefter hela Mörkö med omkringliggande havsfjärdar. Härifrån har havsörnarna goda möjligheter att nå ut över öppna havet. Området är varierat med jordbruksbygd, lövskog och barrskog.

Resultat från genomförda örnräkningar
Sammanställning av resultat från örnräkningar sedan 2004:

Resultaten från de senaste dryga tiotal årens örnräkningar visar att havsörnspopulationen varit relativt stabil. Variationer i resultaten kan till stor del härledas till väderlek och isförhållanden under respektive örnräkning.

		Möckeln – Skagern – Toften	Unden – Norra Vättern	Hjälmaren	Kolbäcksån – Svartån	Mälaren, väster om Hjulstabron	Mälaren, öster om Hjulstabron	Stockholms-området	Mörkö-området	Totalt antal havsörnar		Antal bemannade lokaler
2025		1	1	68	2	110	67	5	21	275		90
2024		0	1	48	4	69	54	9	12	197		94
2023		3	3	48	7	71	84	18	23	257		94
2022		1	1	62	3	39	36	6	7	155		89
2021		0	6	85	8	61	72	12	17	261		88
2020		0	1	16	3	67	19	6	13	125		89
2019		1	3	71	11	81	44	15	13	239		90
2018		1	–	78	2	94	43	7	5	230		<100
2017		3	3	44	7	50	36	4	7	154		<100
2016		3	0	68	3	65	34	5	2	180		93
2015		6	0	59	4	48	24	5	1	147		89
2014		0	–	20	5	45	43	–	–	113		78
2013		–	–	70	3	50	53	–	–	176		69
2012		–	–	50	3	110	35	–	–	198		67
2011		–	–	40	6	35	45	–	–	126		*
2010		–	–	50	6	17	30	–	–	103		*
2009		–	–	50	3	40	35	–	–	128		*
2008		–	–	10	0	15	10	–	–	35		*
2007		–	–	64	3	48	15	–	–	130		*
2006		–	–	55	–	20	5	–	–	80		*
2005		–	–	45	–	32	10	–	–	87		*
2004		–	–	60	–	50	20	–	–	130		*
							* = Uppgift saknas

Artportalen
Projektgruppen för Örnräkning rapporterar in alla örnobservationer till Artportalen så snart som möjligt, ofta redan under dagen efter räkningen. Resultat avseende havsörn kan erhållas ur Artportalen, som listor eller olika former av kartor. Från och med 2016 kan årsvisa resultat urskiljas genom att ange projektnamn. Projektnamn i Artportalen framgår nedan. Resultat avseende kungsörn är belagda med erforderlig sekretess.

Örnräkning 2025-03-01
Örnräkning 2024-03-02
Örnräkning 2023-03-04
Örnräkning 2022-03-05
Örnräkning 2021-03-06
Örnräkning 2020-02-29
Örnräkning 2019-03-02
Örnräkning 2018-03-03
Örnräkning 2017-03-04
Örnräkning Mälaren-Hjälmaren 2016

Årsvisa presentationer av genomförda örnräkningar (från och med 2012) hittar du här.